Igår morse kom vi hem efter en veckas fjällvandring. Vi hade tur med vädret och väl hemma så det var bara att passa på att slå upp tältet i trädgården för torkning och rengöring. Vi packade upp och tvättade upp allt vi hade haft med oss, rengjorde och torkade våra kängor och vädrade våra sovsäckar och liggunderlag. Skönt att få en helg hemma innan arbetsveckan börjar på måndag och vår sommarsemester för denna gång är över.
Vaknade tidigt i morse, trodde att jag skulle behöva sova lite, men så blev det inte. Söndag, helt solo hemma, tar tillfället och skriver lite om vår vandring, packning och mat. Kul att få dela med sig och även bra att ha dokumenterat till nästa tur 🙂
Ja, ”all inclusive” är ju hur man väljer att se på det. För mig betyder det att vi hade allt med oss på ryggen för att i princip klara oss själva på en 6-dagars vandring i fjällen. Vi räknade ut att vi hade strax under 50 kgs packning tillsammans när vi gav oss iväg. Rickard närmare 30 kg och jag ca 19.
Vi tog Snälltåget från centralen till Stockholm på fredagseftermiddag för att sedan byta för att ta nattåget till Duved.
Snälltåget är ganska mysigt, men lite obekvämt att åka en längre stund med. Nattåget var perfekt! Vi tog en egen hytt (fick betala för tre bäddar, med det var det värt). Att komma fram till Duved vid åttasnåret på lördag morgon, utvilade, pigga och taggade för veckan, var ljuvligt.
Från Duved åkte vi sedan en transferbuss upp till Storulvåns fjällstation, tog ungefär 50 min. Vi hade en extra väska med oss som vi packade ner en uppsättning kläder, duschprylar och våra skor till hemresan i, och som vi sedan låste in i ett förvaringsskåp på fjällstationen. Där käkade vi även vår medhavda frukost som vi hade förberett dagen innan.
Mätta och belåtna och ruskigt sugna på att komma iväg påbörjade vi vår vandring mot Blåhammaren. Vi fick en tuff start. En helvetisk uppförsbacke som aldrig tyckes ta slut. Tung packning, ryggsäckar som vi inte riktigt var vana vid än och lite för mycket kläder på oss bar det iväg på vår första etapp på 12 km. Rickard tog stafettpinnen direkt med kartan i högsta hugg.
Vi lämnade trädgränsen ganska snabbt då nästan hela första dagen gick uppför. Turen tog ca 6 timmar allt som allt och vi hade härligt väder hela dagen. Vi hittade en otroligt mysig plats för vår lunchpaus.
Valde att käka ”riktig mat”, frystorkat från Real, mitt på dagen och att bara äta något lättare på kvällarna. Smidigt att bara behöva värma vatten på lunchen för att tillsätta i påsarna för att sedan äta direkt ur dessa. Inget klydd, ingen disk. Vatten att dricka till och avsluta med en kåsa varmt kaffe.
Så himla häftigt att kram en snöboll i juli. Det är verkligen naturomväxling på bara några få kilometer.
Det är svårt att fånga den mäktiga känslan som det är uppe på fjället på ett foto, det måste bara upplevas.
Väl framme på Blåhammarens fjällstation valde vi att tälta i närheten av stationen och att betala 200 kr (100 kr per skalle om man är medlem i STF) för att få använda oss av toaletten. I det priset ingår även tillgång till dusch, bastu, kök med självhushåll samt torkrum till våta kläder, men det var inget vi utnyttjade här.
På grund av att det finns landningsplats för helikopter precis vid stationen måste man tälta minst 200 m från denna. Vi valde en plats där det visade sig att vi blev helt ensamma. Troligen för att vi inte hade rinnande vatten i närheten, men det var torrt och fint i övrigt.
Kvällen bjöd på hyfsat fint väder. Vi kunde laga maten ute. Vi valde det tyngsta i vår packning. Det blev äggröra med tonfisk. Mumma!!
Rickard fixade det mesta med käk och disk hela veckan. Vilken hjälte! Det är viktigt att välja en tältplats nära vatten om man ska få kvällarna och morgontimmarna till att funka, vilket vi lyckades med på alla övriga platser.
Första kvällen blev ruskigt tidigt i säng. Jag var helt slut efter dagens vandring, tung packning och alla intryck. Hade tyvärr även med mig en seg och trist förkylning hemifrån som gjorde sig gällande en par dagar in på vår vandring. Efter tandborstning tog det inte många minuter för mig att somna helt ovaggad.
En etta med sovavdelning. Garderob, hall, kök, torkrum, sovrum, gosig sovsäck, golvvärme i form av liggunderlag… ja, mysigare än så här blir det inte 🙂
Dag 2 vaknade vi till regn och rusk. Det var kallt att fixa till allt på morgonen men det fick gå. Inte så spännande att ha långt till toaletten när man stiger upp…. Vi valde att laga och äta vår grötblandning inne i självhushållet. Tog längre tid, men det var varmt och torrt där. Efter frukost var det bara att packa ihop bohaget och ge sig av till nästa mål. Men denna morgon med full mundering av regnkläder.
Men innan avfärd lite färskt kallt vatten med i ryggan :). Totalt onödigt egentligen då det finns färskt vatten hela vägen på fjället. Helt magiskt att bara kunna ta sin kåsa och ta en klunk när törsten faller på.
Mot Sylarna och 19 km framför oss. Det blev ingen munter vandring med ganska tuff och lerig terräng.
Dagen kändes väldigt lång, blöt och kall. Jag var rädd för att resten av veckan skulle se ut så här då prognosen när vi åkte inte hade lovat bättre. Vi var ju i alla fall förberedda på att det skulle bli så här, men man kan ändå inte riktig föreställa sig hur det är. Man är ganska utsatt på ett fjäll om det vill sig illa. Vi lunchade halvvägs i ett vindskydd. Skönt att komma in en stund. Vi hade dock missat att få med oss vatten och just här fanns det inget i närheten så det blev rågmackor med salami och mjukost……och kaffe blev det inte heller:(
Mina kläder och kängor funkade riktigt bra, vilket var väldigt skönt. Rickard hade inte så bra regnbyxor, vilket han bittert fick erfara. Det visade sig att en söm spruckit, så det läckte in vatten ner vid benen, och hans ena känga har även något ställe som inte är riktigt tätt. Väl framme i Sylarna fick vi hänga in allt vi hade haft på oss i ett av fjällstationens torkrum för att vara säkra på att få det torrt till kommande dag.
Vi utnyttjade även dusch och bastu denna kväll. Jag var tvungen att få upp värmen i kroppen kände jag. Stannade även kvar en stund inne på fjällstationen på kvällen. Passade på att ladda mobiltelefonen och softa lite i stugvärmen med en kopp kaffe.
Vi tog en tältplats ca 200 meter från stationen, nere vid älven. Är man ljudkänslig när man ska sova ska man inte välja det alternativet, för vilket dån det är att sova så nära en älv :). Jag tyckte att det var ganska mysigt faktiskt!!
Titta man noga kan man se tälten nere vid vattnet där det ena är vårt lilla krypin :).
Vi käkade och kröp nyduschade till kojs i förhoppning om att morgondagens prognos om finare väder verkligen stämde. Jag hade ganska ont i min häl efter dagens strapats. Hade tyvärr lyckats få en blåsa. Förmodligen för att jag inte hade knutigt min känga ordentligt 🙁
Dag 3 blev också en regnig och kall morgon. Ca 4 grader och lite blåsigt. Prognosen lovade dock lite finare väder framåt dagen. Vi var i alla fall förberedda oavsett väder. Våra kläder och skor hade torkat upp bra i torkrummet över natten, vilket var väldigt skönt!! Tältet var vått efter en regnig natt, men det var det inte mycket att göra åt. Vi packade ihop vårt hem efter frukost satte på en compeed på min häl och sen gav vi oss iväg mot vårt nya mål.
Mot Helags skulle vi, och vi hade två val. Antingen starta med en ganska kraftig stigning direkt bakom fjällstationen och korta sträckan med 1 km, eller gå runt om. Eftersom vi båda gillar att slita så blev det såklart stigningen och den var tuff. Vi vaknade i alla fall till liv direkt.
Vägen till Helags var lite tuffare terräng än de andra två dagarna. Ganska blött, lerigt och stenigt. Inga ”fina” leder alls. Men det var inga problem för oss. Vi var utrustade och väl förberedda :). Vi mötte inte många vandrare alls. Ganska mysigt faktisk.
Sjukt magiskt känsla! Helt obeskrivlig och måste upplevas. Klicka upp bilden så får du en liten aning i alla fall 🙂
Nu var det dags för vadning på riktigt. Det var spännande, kul och vingligt. Vi vadade i våra sandaler mest för att spara vår kära kängor. Ville inte riskera det de blev ”dränkta”. På vissa vadställe gick vattnet upp till knäna och var väldigt strömt. Jag fick lära mig att man skulle knäppa upp ryggan helt och att det var ganska skönt att hålla balansen med stavar, eller i alla fall med en stav.
Vädret blev som prognosen sa. Regnet gav med sig och det sprack upp och blev riktigt fint. Vi fick slutligen en toppendag på fjället.
Vi lunchade på våra norska matpaket och njöt av en stunds vila.
Det blev totalt tre vadningar denna dag. Ganska skönt och uppfriskande för fötterna.
Sandaler av och kängor på…..
En styrkande bar till mellis på eftermiddagen. Riktigt goda och perfekta att ha med sig på resa. Märket ”Trek”. Inga sådana geggiga proteinbars som finns på alla gym. Dessa hade en helt annan konsistens. Mer som en energibar med, frukt, bär, kokos och nötter.
20 km senare kom vi fram till Helgas. En fjällstation utan rinnande vatten, men med restaurang med fullständiga rättigheter.
Vi hittade en jättemysig tältplats och fick en riktigt skön kväll. Käkade lite varm soppa och lite rågbröd till det. Min häl var inte så fin däremot. Compeedplåstret hade inte lossnat under dagens vandring och jag hade lyckats få en större blåsa, plus ett par till. Visste där och då att det skulle krävas underverk för att lyckas hålla skavet skyddat resten av veckan.
Bäddat och klart! Måste faktiskt säga att jag sov hyfsat bra i tält. Klart över förväntan. Det var bara ett par kvällar där vi hade lyckats få lite sluttning på tältet som var undantagen. Ena gången på tvären och andra gången på längden. Det som händer är att man, eller vi i alla fall, kasade av våra liggunderlag och måste rätta till sovplatsen flera gånger under natten. Det är otroligt störigt, men man lär så länge man lever.
Dag 4 började ganska kallt. Vi åt vår grötfrukost och drack lite värmande kaffe. Grötblandningen som vi hade förberett hemma i portionsförpackning var riktigt god och extremt mättande. Däremot så blev vi båda två lite krassliga i magen under resans gång och vi gissar att det berodde på torrmjölken vi hade använt oss av i blandningen. Men det är såklart svårt att säga, då det var flera saker vi käkade som var nytt för våra magar och som vi inte hade testat hemma innan resan. Vår mat vägde allt som allt drygt 7 kg vid avresa… Det är ganska mycket, så vi såg verkligen fram emot att ta av förrådet varje dag.
Toppade gröten med torkade bär, nötter och kokos:). Rickard slängde även på lite torkade aprikoser och äpplen. Det finns ju en uppsjö av torkade frukter och bär att köpa idag om man inte vill eller har tid att torka själv.
Innan avfärd gick vi in på fjällstation och tinade våra fingrar lite. Jag passade på att ladda mobilen och skicka lite meddelande och foto på vår familjechat på ”Whatsapp”. Vi använde oss av min mobil till foto och lite kommunikation under resan och lät Rickards vara på extremt sparläge. Det var inga problem med internet vid stationerna. Det funkade bra med lite tålamod, för snabbt gick det inte.
Men fyra compeed på min häl, för att täcka hela skavet, gav vi oss iväg mot Gåsen. Den högst belägna fjällstationen. Denna dag bjöd verkligen på alla väder. Började riktigt kallt och fuktigt, men det blev varmt ganska snabbt, och nästan helt vindstilla. Uppför stora delar av dagen och tuff terräng. Vi passerade ganska många partier med snö och fick vada en hel del.
Ett försök att ta en panoramabild med min mobil….( Klicka upp bilden)
Vi stannade vid ett vindskydd och käkade vår lunch tillsammans med massor av mygg. Vi hade hitintills inte haft några problem med mygg, men vi gissar att denna vindstilla dag gjorde att vi märkte av dessa rackartyg extremt mycket mer. Så fort man stannade hade man en armé av mygg runt omkring sig. För mig är det verkligen panik!! Vi käkade Kestin, antihistamin, varje dag så vi lyckade att inte bli besvärade av betten i alla fall. Vi använde även ”mygga”, roll on, det fick myggen att hålla sig lite på avstånd….vi pratar då centimeter……… Jag ska helt klart köpa ett myggnät till mitt huvud till nästa resa, ett sådan man kan ta på när man är stilla, typ på kvällarna utanför tältet.
Mellan varje station, ca halvvägs, fanns det ett vindskydd, liten fjällstuga med nödtelefon. Där fanns också utedass. Trodde inte att jag skulle bli så fäst vi dessa små hus. Det är verkligen så att man lyser upp ute på fjället när man vet att man är nära och väl framme går man in med väldigt blandade känslor 🙂
Utsikten från dasset är inte så pjåkig faktiskt, den kan man verkligen stå ut med :).
Sista biten denna dag var nog den mest krävande av all delar denna veckan. Stigningen upp till Gåsen skojar man inte om och stanna för att pausa kom inte på frågan. Dels för alla mygg och dels för min onda häl. Fram på dagen hade trycket från compeeden gjort sig gällande. Det sprängde illa i foten och jag vågade helt enkelt inte fixa med det förrän vi var framme vid fjällstugan, där vi skulle slå läger för natten.
Små smala leder. Inte alls som att gå längre ner på fjället och just här är det bara uppför.
Min stabila man. 1,89 cm lång, 100 liters packning på ryggen, lugnet själv och extremt bekväm i denna miljön. Tryggare än så här blir det inte. Det var verkligen Rickard som hade stafettpinnen hela veckan och jag har fått lära mig en hel del 🙂
Denna flaska köpte jag på stationen i Helags, och den blev en riktigt bra följeslagare. ½ liter ljuvligt vatten direkt från fjället!
Framme efter 17 km. Gåsen är en fjällstuga helt utan rinnande vatten och bara el från solceller så att det täcker driften för de som driver stationen. I detta fall en ung tjej och hennes familj. Det finns ingen restaurang men en liten shop med de mesta förnödenheterna. Ett jättemysigt ställe, den mysigaste av de vi hade besökt.
Ett jättefint utedass!! Verkligen ombonat och fräscht på insidan. Lyx på hög nivå :).
Handfatet att tvätta händerna i utan för utedassen :).
Det gröna mitt på bilden är vårt lilla hem för natten.
Denna kväll blev det kladdkaka och omvårdnad av min sargade häl. Kladdkakan var en färdig mix där vi bara tillsatte vatten och grädda. Inköpt på naturkompaniet. Riktigt smarrigt och lyxigt. Tyvärr lite för mycket mygg för att få den där fullständiga njutningen av att äta gott ute under bar himmel i en helt underbar natur som är varm och vindstilla.
Efter dagens vandring var mitt skav riktig illa. Jag var tvungen att ta av mina plåster. Blåsan var ingen blåsa längre. Det var en massa vätska som behövdes tas bort och det kändes extremt viktigt att rengöra såret ordentligt. Vi hade allt som behövdes med oss, men fick köpa till lite fler compeed på stationen. En ask innehåller ju bara 5 plåster. Såret fick i alla fall vila med en vanlig kompress under natten. Kändes skönt att det fick lite luft.
Dag 5 vaknade vi till underbart väder. Äntligen en skön känsla i magen när vi gjorde oss i ordning. Inte så kallt och ruggigt som de tidigare mornarna.
Omplåstrad häl med 4 compeed med sporttejp runt om för att det säkert skulle sitta på plats hela dagen. Inte skönt att påbörja vandringen med denna fot, men man vänjer så ganska snabbt vid smärta. Det är ju i princip bara att gilla läget och bita ihop.
Nu var det dags att vända om och vandra mot Sylarna igen, fast en annan led tillbaka på totalt 18 km. Den först biten på 5 km gick nerför i ganska behaglig terräng. Det gick väldigt snabbt att komma till vindskyddet som låg där. För tidigt för lunch. Det blev ett besök till dasset sedan gav vi oss iväg igen mot Storforsen där det blev mer lagom att käka.
Storforsen. Vilken magisk plats!
Trycket och ljudet från vattenmassorna är helt överväldigande. En känsla av att vattnet aldrig tar slut…..var kommer allt vatten ifrån..?
Här vid detta underbara ställe valde vi att käka. Tillsammans med alla mygg, våra trogna följeslagare.
Ett sista titt ner på forsen innan vi mätta och belåtna lämnade.
Resten av dagen blev det riktigt varmt. Naturen skiftade ganska rejält. Ganska många ställen med snö.
Vi fick också uppleva lite träd minsann. Vi var nere vid trädgränsen vi något tillfälle, men bara för att en stund, sedan bar det iväg uppåt igen. Nu hade jag rejält ont i foten och började längta lite efter att få ta av mig kängorna.
Framme i Sylarna. Där slog vädret om ganska snabbt. Det började småregna och blev kallt direkt. Tältet kom på plats….denna gång med lite väl mycket lutning som vi bittert fick känna på denna natt. Inte mycket sömn. Kändes som att jag kasade ner i tältet hela tiden när jag sov och hälen värkte rejält.
Min hjälte fixar med kvällskäket. Soppa och rågmacka…inte så stor variation, men man tager det man haver och är ganska nöjd med det faktiskt.
Dag 6 och morgonen var äntligen här. Sömnen saknades, klockan var runt 06.00. Min ögon var helt svullna och jag kände mig som en hundraåring. Trött som ett ålderdomshem. Min häl var det illa med och jag funderade allvarligt på att vandra sista dagen med antingen min sandaler eller med ”lånade foppatofflor ”(inne ifrån fjällstationen).
Jag beslutade mig för att sätta på fyra nya compeed och trycka ner foten i kängan. Det fick bära eller brista. Mot Storulvån, 18 km. Vi valde att starta riktigt tidigt på morgonen då vi misstänkte att det skulle ta tid för mig att gå med min trasig fot.
Mycket bredare leder här. Mycket mer folk i rörelse här då det är en del av Jämtlandstriangeln.
Vindskyddet vi kom till hade ett högt torn vid utedasset som man såg tydligt på långt avstånd. Det var en Wi-Fi internet point, där man även kunde ladda sin mobiltelefon. Riktigt häftigt.
Tre kablar till både android och olika iphone, plus eluttag. för 12 respektive 220 V.
Vi lunchade inte här. Ingen av oss var direkt hungrig och jag ville bara komma fram. Hade fått rejält ont i menisken i mitt vänstra knä eftersom att jag förmodligen hade felbelastat benet på grund av min onda häl. Det gjorde så ont i knäet att hälen blekande. Benet vek sig och krampade flera gånger och jag började bli ganska orolig och ledsen. Detta var det sista jag ville vara med om på fjällvandringen. Men envis som man är och med ett pannben som jag är väldigt glad för så tog vi oss fram hela vägen som planerat.
En otroligt vinglig hängbro. En sådan man ser i filmer. Rickard hade väldigt kul åt mig när han satte igång gungning på den.
Så här glad blir man efter ankomst till sista stationen. Nyduschade och mätta med lunch i magen.
En tältplats nedanför stationen i Storulvån. Jättemysig lövskog precis sidan om ån tillsammans med en del andra tältande.
Ingen lutning på tältet denna natt. Sov som en björn i ett ide. Helt ovaggad slocknade vi båda två.
Men innan det delade vi på vår flaska vin som vi hade burit med oss hela veckan. En halv liter lokaflaska blev två kåsor var. Det satt riktigt fint. Fick dock lite mersmak och gick upp på stationen och käkade vår kvällsmat tillsammans med en härligt fräsch sallad och nybakat bröd som vi köpte till ifrån restaurangen. Vi stannade inne på stationen resten av kvällen, tog ett glas vin till och satte oss bekvämt och chillade tillsammans med en massa andra goa och nöjda vandrare.
Dag 7 och vår hemresedag började tyvärr med regn. Vi packade ihop vårt hem för sista gången på denna resan. Det gick snabbt. Beslutade oss för att för att käka vår frukost inne på stationen i självhushållet och sedan fixa till vår packning där inför tågresan hem. Transferbussen gick kl 07.40 till Duved. Tåget vi skulle med till Stockholm skulle inte gå förrän klockan 15.30 så vi beslutade oss för att ta oss till Åre istället för att sitta av tiden i Duved. Jag behövde även komma i kontakt med en vårdcentral för att se om min sargade häl och eftersom att det var en fredag var det perfekt att fixa med det. I Åre blev det läkarbesök, omläggning av sår och antibiotika. Vi passade även på att kolla in några av de många flotta butikerna och känna på stämningen i denna hajpade stad. Man kunde verkligen inte missa att Åre storsatsar på downhillcykling på sommaren.
Nästa års utmaning kanske…..Ser sjukt häftigt ut! En kombo med vandring i fjällen hade ju varit toppen 🙂
Vi käkade en dyr lunch vid Åretorg och tog sedan tåget till Stockholm. Väl framme på centralen i Stockholm blev det ingen väntetid. Nattåget till Malmö stod klart och väntade på oss. Strax efter sju på morgonkvisten var vi framme och vid åttasnåret var vi efter en helt fantastisk vecka och många upplevelser hemma igen på Fisktärnevägen. Längtar redan nu till nästa gång och tänker att det är perfekt att kunna gå tillbaka och läsa det här när det är dags för nästa strapats. Vår packlista och matplanering kommer i ett inlägg för sig. Det är kanske inte lika kul att läsa 🙂 men bra att skriva ner.
Jämtlandsfjällen är i mitt tycke ett bra ställe för både ”nybörjare”och erfarna vandrare. Från Storulvån kommer man ganska snabbt långt upp på fjället. Jämtlandstriangeln, som normalt är en tredagarsvandring mellan stationerna Storulvån – Sylarna – Blåhammaren – Storulvån, är en av Sveriges absolut vanligaste fjällvandringsturer. Det är verkligen allt från de minsta till de äldsta som antar utmaningen. Mycket ungdomar och familjer. Det är smidigt att kunna välja formen av sin vandring. Tält, kängor och full packning eller enklare skor, liten ryggsäck och boende på fjällstationerna. Eftersom att jag valde det tyngre alternativet och att det var min första tur blev inköpen till vandringen ganska dyra. Men som allt man ska företa sig där prylarna är viktiga blir det oftast bara kostsamt den först gången. Nästa gång jag ska iväg behöver jag bara komplettera med ett myggnät till mitt ansikte och eventuell lite fler compeed i ryggan.
//Isa